Kvalitetsregister förändras i regel över tid. Det tillkommer nya variabler samtidigt som andra variabler utgår. Definitioner på befintliga variabler kan ändras (till exempel diagnoskoder). Detta är fullt naturligt och är oundvikligt i de flesta fall.
Gemensamt för alla ändringar är att de måste dokumenteras och sparas på sådant sätt att de är lätt att hitta igen. Alla register bör föra ”loggbok” som beskriver ändringen: när den görs och av vem, samt anledningen till ändringen.
Ändringar av följande behöver åtminstone dokumenteras:
Dokumentationen bör vara lättillgänglig för alla.
Vad kännetecknar en bra variabel? En variabels användbarhet kan bedömas ut ett antal olika perspektiv. Man ska komma ihåg i samband med att skapar en ny variabel alternativt förändrar en befintlig, det är enklare att validera en ”bra” variabel.
En enkel grundregel är att beakta en tänkbar variabel utifrån akronymen VESPA:
V – Validerbar, variabelvärden är sanna för registerpopulationen
E – Exakt, variabelvärden med hög precision
S – Sensitiv för förändring, känslig för att mäta/fånga en förändring
P – Praktisk att använda
A – Användbar för att genomföra förändring
Definitionen av variabler och variabelvärdenas betydelse kan förändras över tid, till exempel när man byter analysmetod på ett kem.lab.
För att kunna jämföra med andra register eller samköra med annat register så måste nyckelvariabler vara definierade på samma sätt (till exempel tobaksvanor).
Idag finns det ett antal olika användbara källor att gå till för att välja nya eller förbättrade variabler. Några av dessa är Snomed CT, Termbanken, nationella riktlinjer och professionernas behandlingsriktlinjer. Flera journalsystem har också sökord som kan användas som variabler.
Tack för att du hjälper oss!